Del 1: Prolog

Detta är min mamma. Hon heter Nicole. Hon är jättesnäll.

   '

Detta är min pappa. Han heter Karl och är också jättesnäll.

Detta är jag när jag var liten. (Visst var jag gullig!?)

Vi bor i det här fina huset i Sunset Valley. Jag har ett eget rum!!!

Min mamma och pappa har alltid tagit väl hand om mig.

Fast sedan växer man upp och kanske bryr de sig inte lika mycket om en. Fast mamma har alltid gjort det, det är bara pappa som... 

Äsch, ni får se själva.

Det här ser ju trevligt ut, och det var det också, innan vi fick veta pappas hemlighet.

Mamma och jag hade varit och handlat och när vi kom hem stog pappa och kysste en främling. Det var Sara från hans jobb. Mamma blev jättearg!

Hon krävde skilsmässa direkt och skrek och grät.

Det var den hemskaste dagen ditils i mitt liv.

Mamma och jag fortsatte ändå att vara tilsammans mycket. 

När jag blivit tonåring gav hon mig en pressent.

Min aldeles egna motorcykel.

Men en dag förstördes allt. Mamma fick en hjärtattack och fick åka till sjukuhuset. Lite senare ringde dem och sa att hon var död.

Jag blev jätteledsen.

Sedan ringde socialen och sa att de skulle komma och hämta mig. Man jag övertalade dem att jag kunde ta hand om huset själv och mina studier och skaffa ett jobb. Så de sa att de skulle komma och titta om två månader.

Och sedan börjar Mikaelas äventyr. Ensam i världen aldeles för tidigt. Ska hon klara det?

Tycker ni att det var en bra början på en historia? Tänk på att det bara är en prolog. Kommentera!

Kram Aggie!